Orättvisa.
Den finns och den regerar. Oavsett. Vissa saker får man helt enkelt acceptera,även om de kan kännas omöjligt. Och rent utav förnedrande ibland. Bara att acceptera.
Man ger,och man får.
Man får,och man ger.
Hur skulle ens samvete annars se ut? Man får och man tar. Samvetet skulle inte vara rent och man skulle eller borde ju må dåligt.
Man får,och man ger.
Man ger och man får.
Tycker vi håller oss till det.
Men ibland funkar de inte så,ska man bara hålla käften då? När har man rätt att ifrågasätta,när har man inte rätt att ifråga sätta?
Förnedrar man sig själv genom att hålla tyst,eller gör man sig själv en tjänst???
De är ett starkt dilemma jag lever emellan.
Man måste lära sig när man ska hålla tyst och när man inte ska låta sig förnedras.
Ibland ska man inte hålla tyst. Jag tänker inte hålla tyst.
Jag ger... Och jag tänker få.
Man ger,och man får.
Man får,och man ger.
Hur skulle ens samvete annars se ut? Man får och man tar. Samvetet skulle inte vara rent och man skulle eller borde ju må dåligt.
Man får,och man ger.
Man ger och man får.
Tycker vi håller oss till det.
Men ibland funkar de inte så,ska man bara hålla käften då? När har man rätt att ifrågasätta,när har man inte rätt att ifråga sätta?
Förnedrar man sig själv genom att hålla tyst,eller gör man sig själv en tjänst???
De är ett starkt dilemma jag lever emellan.
Man måste lära sig när man ska hålla tyst och när man inte ska låta sig förnedras.
Ibland ska man inte hålla tyst. Jag tänker inte hålla tyst.
Jag ger... Och jag tänker få.
Kommentarer
Trackback
