Svarar:

Lickan  ([email protected]) om Om jag ska vara helt ärlig...:
Hej sådär känner jag oxå att jag måste skaffa vänner, för en dag kanske jag står där ensam med barnen eller inte ens dem heller bara för att jag har massor "bekanta", släkten vet man ju aldrig med, har man dem som stöd eller inte.
Det är svårt att fortsätta bygga på kontakten, inte så många vänner, fast jag är inte festprisse men ananrs är jag i likadan sits som dig.
Det är att träffas ngn gång sedan ska man fortsätta med den bollen och prata med folk bättra kontakten, förr inga problem, nu nja... vågar jag... orkar jag, bla bla går alltid mot mig själv... typiskt!



Ja alltså i Sthlm hade ja massa fina vänner,mena HAR:) Men sern jag flyttade hit har mina vänner varit Johnnys vänner. Om vi skulle göra slut så blir jag ju bara Johnnys ex för *våra* vänner. Känner att jag måste lära känna mina *bekanta* mera:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0